Främjande arbete
Normkritiskt arbete, normkritisk pedagogik eller normkritiskt förhållningssätt är relativt nya begrepp som används i sammanhang runt arbetsmiljö, likabehandling och värdegrund. Det handlar om att vilja skapa en kommunikation, en värdegrund som gör ett inkluderande klimat som inte går i ”fällorna” att återskapa stereotypa bilder av människor eller i värsta fall: diskriminera, trakassera eller kränka. Fokus är att främja lika villkor i praktiken med avstamp i kunskap om diskrimineringsgrunderna.
“Normer och föreställningar om vad som betraktas ”normalt” ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering. De som uppfattas avvika från normen drabbas. Diskussioner som medvetandegör dessa föreställningar och tydliggör hur föreställningarna påverkar beteendet bidrar till att förebygga
kränkningar och mobbning.
I denna bemärkelse bör skolan vara medvetet normkritisk.”(Skolverket)
Likabehandling eller inte olika behandling?
I FN´s förklaring om mänskliga rättigheter står det att ”var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.” (artikel 2)
I praktiken har det visat sig att undertecknandet av de mänskliga rättigheterna inte är tillräckligt för reellt lika villkor – genom Diskrimineringslagen uttrycks förbud att trakassera och diskriminera och har som ändamål att både motverka diskriminering och trakasserier samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Människor varken ska eller får bli negativt särbehandlade just för att de tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, dvs. inte olika behandling.
“Kunniga och engagerade vuxna är den mest avgörande framgångsfaktorer i arbetet med att främja lika rättigheter och förebygga kränkningar. Det handlar om grundläggande kunskaper om hur diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling förebyggs, upptäcks och motverkas.”
(Skolverket)
Främja = skapa inkluderande normer
Att både artikel 2 och diskrimineringslagen använder formuleringar som ”utan åtskillnad såsom…” resp. ”oavsett…” är på den förekomna anledningen att det är väl belagt att det faktiskt sker diskriminering, till och med högre risk att utsätts för sämre bemötande om du tillhör en grupp som inte tillhör den dominerande normen. Därför trycker lagen på det främjande arbetet, dvs. stärka de positiva förutsättningarna och respekten för allas tillgång till mänskliga rättigheter i både det stora och i de små vardagliga handlingarna – för många små handlingar blir mönster, både av det goda och av de sämre slagen.
Som arbetsgivare och förskola/skola/gymnasium är vi skyldiga att få insikter om hur människor riskerar få sämre bemötande, identifiera fällorna, och därifrån ta ut riktning i hur vi istället kan främja att fällorna elimineras och att vi gör inkludering i praktiken. Detta är ett normkritiskt arbete – vi vill inte förstärka de normer som ligger till grund för kränkningar, trakasserier och diskriminering.
Normer är något vi gör – vi kan bestämma vilka normer som gäller hos oss. Om vi bestämmer oss för att skapa ett klimat där alla känner sig inkluderade, så kan vi göra det – nu direkt. Kunskaperna som behövs är att vilka ordval, bilder och sätt att arbeta som inte verkar i vårt inkluderande syfte – dvs. sånt som exkluderar och annorlundagör. Med en extra växel i för att agera mer normedvetet så jobbar vi både främjande och samtidigt förebyggande mot kränkningar, fördomar och ojämlikhet.
“Skolledning och skolpersonal måste också vara medvetna om de
föreställningar och normer de själva upprätthåller och förstärker
genom sitt sätt att uttrycka sig och genom sitt beteende.”(Skolverket)
Normkritisk pedagogik
Dels handlar normkritik i pedagogiken om innehållet i undervisningen och dels om formen för undervisningen. Allt i pedagogik och didaktik ska verka främjande för skolans uppdrag i att verka för jämställdhet och motverka alla former av kränkande behandling och främja lika villkor runt diskrimineringsgrunderna. När stereotypa beskrivningar visas och uttalas i undervisningen, motverkar dessa snarare uppdraget om att främja och motverka. Det kan handla om mönster av reducerande och förminskande bilder av kvinnor och män, överrepresentation av ett kön i läromedel och exempel, stereotypa bilder av grupper som t ex minoritetsfolk och/eller att vissa människor eller grupper framställs på ett sätt som exotifierar och görs till avvikare, trots att målet var att inkludera. Samma frågor gäller pedagogens förhållningssätt och mål är att arbeta än mer medvetet så att normer som ligger till grund för olika villkor och kränkningar, utmanas i skolan tillsammans med eleverna.
Barn och elevers delaktighet
Unga har koll på normer! Missa inte möjligheten med att involvera dem i reflektioner om vilka normer som gäller resp. bör gälla. I många kursplaner finns dessutom mål och formuleringar om att lära ut att vara normkritisk till könsroller, identitet, historia, livsstil mm. Men kunskap om normer kan du som vuxen både fånga ämnet i flykten och hittar fler arbetsmetoder att pröva med eleverna.